Mitt liv är präglat av efterkrigstiden – jag föddes 1946. När andra världskriget tog slut, ändrades världen. Den stora värdegemenskapen och kyrkans starka ställning, som fanns när jag föddes, försvann sakta men säkert. Individens roll har stärkts och familjen har tappat i betydelse.
Den tekniska utvecklingen har under min livstid förändrat allt och fortsätter att göra det. Internet och AI fanns inte ens som idéer när jag var barn. Resor till andra världsdelar eller till månen fanns som overkliga, men trevliga berättelser.
De enorma förbättringarna av sjukvården leder till att vi får bättre och kanske längre liv, men när vi tappar de gemensamma värderingarna försvinner andra kvaliteter ur våra liv.
I min självbiografi försöker jag beskriva mina försök att anpassa mig till en föränderlig värld. Jag har i mitt liv på olika sätt försökt ta vara på förbättringarna av samhället och jag har gjort mina val så att min familj och jag ska kunna dra nytta av utvecklingen.