En bok som drabbar en som en stenhårt knytnävsslag är Silvia Avallones Stål (Natur & Kultur), om Anna och Francesco som båda är 13 år och i brytningstiden mellan flicka och kvinna. Flickorna hårdbevakas av bröder och fäder, de håller på att blomma men tillåts inte göra det. I hamnstaden Piombino där de bor har tiden stått stilla, stålverket är orsaken till att någon bor där överhuvudtaget, det är slitet, skitigt och fattigt.  Negativa mönster går igen från generation till generation, tidiga barnafödslar och slit, våld, otrohet och misshandel. Dagligen ser flickorna turistbåtarna åka förbi staden till ön Elba som får bli symbolen för frihet, framtid och skönhet och som inger dem en gnutta hopp. För övrigt är det en mycket dyster bild som målas upp i Stål, men det är den verklighet som är Italiens baksida. Och det är en alldeles fantastisk bok, snudd på ”alla-måste-läsa-den”! /Diana